Melkers kirurg ringde upp mig ikväll.

På måndag blir det alltså en andra operation, den här gången av en Marcel som ska vara riktigt bra.

Har fått veta att prognosen är generellt sett bra.

De kommer att karva i benet på honom och göra skåran bättre där skålen ska ligga.

Han kommer förmodligen få ligga kvar en natt till tisdagen för observation och för att han går på starkt smärtstillande.

Någon slags rehab blir det. Oftast är katter rätt bra på att rehabilitera sig själva, tydligen mycket bättre än hundar. Men något besök hos sjukgymnasten kommer att behövas. Det ska bli väldigt spännande..

Pris kunde hon inte säga, det får jag på ett ungefär veta imorrn. Däremot sa hon att de är generösa eftersom det är en så snabb omoperation.

Alltså har vi lite mer kött på benen. Helgen kommer gå till att förbereda buren till honom.

Nu har vi kommit hem med Melker och ätit en sen middag.

Det har visat sig att knäskålen har lossnat igen. Den ligger vid sidan om och irriterar och därför har Melker fått de här blodansamlingarna.

Det här innebär att han måste opereras om, nu på måndag.

Känns rätt tungt faktiskt. Det är som att luften gått ur oss just nu. Men mest synd det är det för Melker förstås. Då ska vi gå igenom proceduren än en gång. Tratt 10 dagar, försöka vara så still som möjligt samtidigt som han ska stödja på benet. Trycka i honom medicin. Iofs så har det gått jättebra att ge honom metacam för den är tydligen god ihop med mussla, så han ser nog det mer som godis..

Vi har en plan på att bygga en bur till honom i vardagsrummet där han har plats för allt nödvändigt (lådan, maten, filtar osv) men där vi begränsar hans utrymme. Kommer se ut som vi campar inomhus, men det är under en ganska kort period.

Melker är för övrigt på bra humör, pigg, arg på djurvårdarna, talade minnsan om att det inte var roligt att åka bil och vill kontrollera så allt står rätt till hemma (han har varit borta i ca 10 timmar). Det är en fighter vi har här hemma!

Kom till Bagarmossen och veterinären valde att lägga in Melker för grundligare undersökning. Känns skönt att de tar det här på allvar och vill se vad som kan orsaka de här ansamlingarna av blod.

Men Melker tyckte förstås inte likadant. Han var så snäll idag, morrade inte ens när de tog tempen på honom. Fast han var rädd, skakade uppe på britsen. Det känns förstås inget vidare. Samtidigt är han i goda händer just nu.

Planen är att han ska få komma hem ikväll, så sitter och vaktar telefonen som en hök nu ifall de ringer.

Det var inte många dagar som vi slapp sjukan i Bagarmossen. Det här borde snart räknas som reklamintäkt för dem när de blir omnämnda så ofta..

I alla fall så har blodet och sårvätskan kommit tillbaka och "bulan" blivit ännu större än den var i söndags när de tömde den. Nu nästan hänger den ut över såret. Konstigt nog verkar inte Melker ha så ont som i söndags och det är ju verkligen så skönt. Däremot haltar han då förstås men humöret är det inte fel på. Ögonon är som tefat och han ser riktigt pigg ut. Men av förklarliga skäl vill han mest ligga framför brasan (och vem vill inte det egentligen??).

Ringde Bagarmossen när jag kom hem efter jobbet och pratade med hon som tog emot oss i receptionen i söndags. Tack underbara du (ska ta namnet sen nån gång) för att du lyckades hitta en tid åt oss imorrn vid 11. Dessutom hos samma veterinär som behandlade Melker i söndags. Kan ju inte bli bättre.

Fortsättning följer..

Lisa och jag tog en prommis upp till min mamma idag på lunchen och käkade där.

Väl där fick jag ett litet paket att ta hem, men bara om jag lovade att inte tjuvkika innan.. Svårt, men jag lyckades.

Så gav Per paketet (det var mest till honom) och se vad som var där!!  

Haha, en snuskig disktrasa! Tycker det var väldigt kul, för vi är verkligen allergiska mot skitiga disktrasor här hemma och har väldigt sällan någon framme..

Tack så mycket mamma! Den här ska vi rama in, och inte använda. 

Eftersom hovslagare Gunnar ska komma imorrn bitti och fixa Mannes fötter så måste han ju se någorlunda representabel ut. I alla fall inte som en vandrande lerhög..

Hade sån tur att Elsa redan gjort i ordning stallet så hade lyxen att bara behöva ta in kärleksparet. Kändes inte så betungande.

Och Manne var otroligt nog rätt ren. Dammig, ja absolut, men han tycks inte ha hittat det där rätta stället med lera att rulla runt i än. Till slut vart han skaplig och fick tom glansspray i svansen.

Stor..

..och liten.

Vad har de gemensamt?

Båda är ganska leriga, de är bruna och alltid hungriga. 

Och så är de såklart kärleksparet nr 1! 

Melker är så lycklig just nu! Han går bara omkring och stryker sig mot oss hela tiden. Så fort han ser oss kastar han sig ner på golvet så det riktigt donkar för att bli kelad. Vi tolkar det som att han är glad över att smärtan är borta från benet.

Känns så härligt!

Frejas uppfödare Ann har fått 6 st små knoddar! Eller ja, inte Ann direkt utan en av hennes katthonor.. Pigalle.

Kolla in sötnosarna här: www.manlyckans.com