Vi tycks prenumerera på att åka akut till Bagarmossens Djursjukhus.. Plånboken blir ju inte direkt glad av det, men vad gör man? Jo, man packar in Melker i buren och åker. Det finns inget val.

Han hade väldigt ont igår och i morse. Så vi åt frukost och var på sjukan vid halv tio. Fick faktiskt ganska snabbt komma till en veterinär som såg vart problemet var.

Precis ovanför operationssåret hade det blivit en ansamling av sårvätska och blod. Kände på den och förstår verkligen att Melker har haft ont. Den var som en stor svullnad. Så veterinären tömde den, efter att Melker fått lugnande förstås. Positivt att han inte hade någon feber eller infektion och att det inte var allvarligare än så *phu*

Såret tyckte hon var fint och det hade inte orsakat det här. Det kan vara så att han inte riktigt tål stygnen och nu när de sakta löses upp blir det så här knasigt.

Hur som helst ska vi på återbesök om en dryg vecka, om det inte händer något innan..

Nu är vi hemma sen några timmar och alla, utom Freja då som absolut ville ut i regnet för att kolla fåglar, var nog lika trötta efter det här äventyret.

   Vi märkte igår att Melker verkade väldigt trött. Han hade kurat ner sig i min garderob och låg verkligen där hela kvällen. Ibland kan ju katter iofs bara sova i evigheter, men nja, det kändes inte som att allt stod rätt till.

Idag haltar han igen och små skakar som att han har feber och är trött. Vi har försökt att ta tempen på honom, men alla som känner Melker vet att han inte alltid är så samarbetsvillig. Så det gick inge vidare med andra ord.

Han har druckit, ätit några kulor och gått på lådan. Vilket är bra. Sen har han gått runt lite hemma och vill gärna ligga och titta ut på fåglarna. Men han är inte bra.

Sitter just nu och väntar på att Agrias jour veterinär ska ringa upp mig. Vi behöver rådgivning. Han mår inte bra, men känns inte tillräckligt sjuk för att åka in akut till Bagarmossens Djursjukhus.

Melker med sin rakade bakdel och operationssåret. Kompressen som dinglar där har vi fått plocka bort i omgångar sen han kom hem. Har verkligen suttit som berg och vi jobbar på att få bort det. Men som jag skrev ovan, Melker har vissa synpunkter på när man håller på och trixar med honom.

Mammas bäbis... Bäddade ner honom framför brasan. Ser i alla fall mysigt ut...

Fick en chock i morse när jag tittade ut genom fönstret! Snö! Och inte lite snö heller, gräsmattan var heltäckt av pudret. Såg nog inte ett grässtrå som stack upp ovanför snötäcket.

Visst, jag hade väl fått en hint om att det kanske skulle komma snöblask (och alla andra som kollar på vädret..) men inte så mycket. Tur att vinterdäcken var på redan.

Sån tur hade inte Per, så han fick stå i kö säkert en två timmar för att få däcken bytta på firma bilen.

På lunchen hade Per släppt ut Freja och ställt henne på gräsmattan. Det var första gången i hennes liv som hon såg snö. En rolig syn tydligen. Hon stod alldeles förvånad där mitt i allt, lyfte på tassarna och skakade dem och undrade nog vad 17 som hände. Från gräsmatta till vitt och kallt! Nu har hon uppenbart vant sig och går gladeligen ut igen.

Freja har börjat med att hon prompt ska ut på natten. Inte ger hon sig heller, så vi får fint ge oss och öppna dörren till förrådet så att hon sen vidare knatar ut via kattluckan.

I morse var hon uppenbart trött av sina äventyr ute på morronen.

Nja, inte igår i alla fall..

Skulle åka och handla efter jobbet men insåg ganska så snabbt att både visa kortet och körkortet låg fint förvarat i stallkläderna. Så hem, bytte bil med Per och åkte igen. Tills jag kom på att visa kortet och körkortet fortfarande låg kvar i stallkläderna hemma.. Hem en gång till och nu fick jag faktiskt med mig korten. Jihoo! Så tänkte åka och handla på stora coop. Men när jag kör av motorvägen är det kö till coop. Insåg snabbt att det såklart var invigningen av nya köpcentret. Så åkte helt enkelt bara av motorvägen och upp igen. Och så blev det matshopping på lokala ican istället.

En liten tur som i vanliga fall max gör att jag är hemma en timme efter jag slutat jobbet dubblades ganska rejält. Jaja, varför stressa..

Åkte till stallet i regnet igår. Var en aning omotiverad, men tog mig i kragen och satte på mig regnkläderna.

Alla hästarna var ute så fixade till Mannes och Pralins boxar och hämtade in dem. Det är så svart ute på landet nu att jag var lycklig att jag ens såg dem i mörkret. Men de är så snälla som kommer direkt till öppningen och väntar på att jag ska fippla klart med grimmor och grimskaft.

Kan väl säga att Manne var lite lätt fuktig sådär. Vi snackade lite om hur dagen varit. Hjälpte sen till att ta in stona också. Men det vart ingen ridning. Hade faktiskt tänkt att vi skulle leka lite i paddocken, men det var inte lockande att gå ut med honom igen när han stod och hade det så mysigt inne i boxen.

Visst är han väl tjusig!!?

Satt och pillade med mobilen här och såg fotot på Manne. Ett av mina favoritfoton på honom som jag tagit. Måste ju dela med mig av det.   

Melker har ju blivit opererad ganska nyligen för patella luxation. Det här innebär att han ska gå och stödja benet, men inte rusa runt och gasa upp och ner för trappan, som vi i fredags öppnade upp igen. Sen ska han framförallt inte gå ut. Enligt veterinären ska han vara inne minst 14 dagar efter operation, vilket är nu på torsdag. Men det känns lite tidigt så vi ska försöka vänta så länge som möjligt. Om inte för att han är rakad bak och det börjar bli kallt ute..

Men nu börjar han få tillbaka sitt gamla beteende igen som han hade i lägenheten. Att han tar ut sin frustration på Freja. Inte hela tiden men det kommer emellanåt. Att han helt oprovocerat kan gå fram och bita henne. Hon är ju så himla alldeles för snäll och piper bara. Vi önskar att hon skulle lappa till honom ordentligt så han lär sig att det inte funkar så.

Vi försöker stimulera honom men det räcker inte. Han behöver tänka mycket och det märks att han inte trivs med att vara tillfällig innekatt.

Tack och lov att det bara är en kort period kvar!