Även fast det har kommit en till liten tjej i familjen så kommer Freja alltid vara vår busprinsessa nr 1. Hon säger till när det är dags för henne att få uppmärksamhet.

som att ligga mitt på köksbordet..

eller sno vagnen när vi behöver den..

Det blir många inlägg om Lova här för tillfället, men det är ju liksom det som är vardagen just nu för oss. Eller vardag är väl att ta i, så långt har vi inte kommit än   

Idag kom Lovas mormor hit och efter lite matning, några blöjbyten, en kopp kaffe så åkte vi iväg till Länna för jag ville gå lite i affärerna där. Mamma (mormor, eller hur jag nu ska skriva..) fick gå utanför ibland så Lova skulle få friskluft och inte vara inne i affären så länge. Vi var där nån timme och sen skjutsade jag hem mamma.

Just nu har jag ett litet knyte i famnen som har magknip, då får hon hjälpa mamma att blogga..och verkar rätt nöjd med det. Själv hoppas jag på mer än 4 timmars sömn inatt. Hur stora kan oddsen vara?! hehe.

Idag har det minnsan hänt mycket i lilla Lovas liv.Vi började natten med magknip, inte så roligt.. Men hon är ändå fantastiskt snäll, gnyr mest och vrider och vänder sig till det onda kommer ut på naturlig väg.Sen var det besök på BVC. Kisses vad ett sånt besök kräver planering om vi ens ska komma iväg. Lova ska äta, byta blöja, kissa ner kläderna, få nya, äta igen och sen ner i vagnen. På det så lyckades jag trycka i mig frukost och en kopp kaffe, klä mig och allt det där som förut gick i ett nafs men som nu tar en aning längre tid..Hur som helst så kom vi i tid och gick igenom vikt och längd. Hon har blivit hela 55.5cm lång och väder 3860kg, vilket var mindre bra. Hon har inte gått upp så mycket som man önskar. Men bra mår hon!Efter BVC spektaklet traskade vi hem till Lovas farmor och farfar och fick lunch och sen hem igen. Sen hade den dan försvunnit.

Den 20 mars (på min äldsta brors födelsedag, så nu är den delad. Vilket brorsan redan var bombsäker på att det skulle bli..) klockan 14.18 damp vår tjej Lova ner till världen. 3925 kg tung och 51 cm lång.

Tänkte att hon skulle få bli presenterad här på bloggen och sen hoppas jag att mitt bloggande kanske kan komma igång igen.. Men har upptäckt att en sån här liten rackare verkligen kan sysselsätta två vuxna på heltid, så får helt enkelt skriva när tiden räcker till, som nu   

Lova käkar, gör i blöjan och är mest vaken. Sover också såklart, men inte de där 20 timmarna per dygn som man läst om.. Utan hon kan glatt vara vaken i 5-6 timmar i sträck och sen sover hon som en stock igen. Vi har inte fått igång några rutiner än. Tycker hon äter och sover på väldigt olika tider men det där ger sig nog med tiden.

Hur som helst så ska jag inte babbla bort inlägget här när det faktiskt är bilderna som är roliga. Så här kommer ett gäng glada bebisbilder.

ähum, ojdå. Ja, riktigt så ser hon inte ut.. Men däremot är det en Melker som njuter i hennes säng så länge hon sover i vår.

Okej, här är hon. Fotad på förlossningen och sen bb

hemma

napp barn???  

Jösses vad tiden far fram.

I helgen var Per och jag iväg med brorsan till Sthlms mässan och tittade runt vad som var nytt inom belysning och inredning. Vi trodde det var en liten mässa som skulle ta någon timme sådär, men tror vi traskade runt närmre 3 timmar i alla fall. Vi var helt slut sen. Blev bjudna på middag också innan vi åkte hemåt.

I söndags tog vi oss ut och promenerade en sväng i toppenvädret!

Igår var min första dag som sjukskriven från jobbet. Skönt   Så är sjukskriven fram till 14 mars då bäbis förväntas dimpa ner, vilket inte lär hända iofs. Hon kommer nog nåt helt annat datum.. Hur som helst så är jag hemma för min ljumske som inte riktigt är vad den var. Så får hela tiden anpassa mig efter hur ont det gör med promenader och sånt.

Fast igår var en bra dag. Åkte runt en del och sen vart det till att storhandla käk så kylen inte ekade tom.

På kvällen var vi på kalas hos Pers syster. Det var Fredde som fyllde 11 år och jag passade på att trycka i mig godsaker *mums*

Idag så har jag däremot bara latat mig. Vi var hos barnmorskan och allt ser helt normalt ut, vilket är toppenskönt att höra!

Igår var vi på Huddinge för en informationskväll inför bäbis ankomst. Tyckte den var rätt bra faktiskt. Det handlade om förlossningen, smärtlindring och allt annat som kan tänkas vara. Men det är verkligen ingen rolig miljö, fast det är det väl egentligen inte på något sjukhus.. Jättestort, massa korridorer och så känns det väldigt opersonligt. Fast nu var vi aldrig på själva avdelningarna utan i en föreläsningssal iofs.

I morse var det info om efter förlossningen på mvc hemma. Den var sådär faktiskt, lite kaka på kaka också från gårdagens info kväll.

Sen har det hunnits med snack med min arbetsgivare inför sjukskrivningen och sen då föräldraledigheten. Eftersom allt är väldigt speciellt efter vad som hänt med nedläggning av min enhet och ingen ny omplacering för min del (iom att jag blev hemma så tätt inpå allt som hänt med jobbet) så ville jag veta mer exakt vad och när saker och ting ska hända sen när jag är tillbaka igen. Vet inte om jag blev så mycket klokare egentligen, men visst lite bättre vart det :)

Här kommer då en bild på våra nyaste familjemedlemmar, också kallade matvraken. De sitter som klistrade mot rutan när vi är där och tittar på dem, i hopp om att få käk. Nästan värre än Melker...

Däremot var det svårt att få nån vettig bild på det lilla akvariumet. Men det bor i alla fall 3 indian platy (2 honor, 1 hane), 5 kardinaltetror, 2 slamsugare som jag inte vet vad de heter men pigga som 17 är de och letar matrester och så har vi till sist en vanlig sån där slamsugare som äter alger.

Sen har vi vårt busfrö Freja. Hon kommer aldrig växa upp utan är fortfarande lika busig som när hon var en missepisse unge. Hon lever verkligen rövare här hemma ibland så mattan ligger som ett dragspel med en massa leksaker under. Ikväll gick det lite lugnare till.

Freja 6 1/2 år..

Ojojoj, nu har jag inte bloggat på så länge att jag tom glömt bort lösenordet hit.. Då har det gått lång tid.

Vad har är det då som har hänt under de här månaderna. Både mycket och lite samtidigt kan man väl säga.

Jobbet som har strulat sen början av oktober har väl klarnat en del.

För att göra en väldigt lång historia kort, så var det en politiker som ansåg att vår lilla avdelning (3 pers) inte behövdes längre utan vi blev övertaliga som det så fint heter. Det här fick vi reda på från en dag till en annan, helt utan förvarning.

Så från att ha varit 3 pers som jobbat med det här blir det istället 1, och det är min kollega. Min chef slutade och jag har ingen tjänst för tillfället, men en anställning. Eftersom jag ska gå på föräldraledighet ganska så snart så blir jag ett omplaceringsärende sen när jag är tillbaka igen. Härligt värre!

Jobbar nu sista veckan innan jag blir sjukskriven innan vår bäbis dimper ner i mitten av mars. Blir sjukskriven pga inre åderbråck eller nåt åt det hållet. Har inte riktigt förstått vad det är, mer än att det sitter i ljumsken och gör ont och att det blir värre vid rörelse. Men det ska bli skönt ändå att få vara hemma och ta det lugnt efter den här rätt jobbiga hösten med jobbet och ond ljumske.

Melker och Freja lever rövare hemma som vanligt. Nu när det har varit 20 minus några kvällar och nätter skulle man ju kunna tro att de skulle ligga inne i värmen och mysa. Men näe då, speciellt inte Melker. Han är nästan ute mer än vanligt just nu. Han kommer in med isklampar under tassarna som fastnat i allt hår, käkar, slickar sig och går ut igen. Freja hon är ute lite kortare stunder, speciellt om vi är ute. Då hänger hon efter Per som en liten hund.

freja har hittat ny sovplats..

melker i en av sina vilopauser

typisk Melker pose med ena bakbenet upp

Vi har utökat familjen också med ett gäng fiskar. Vi fick ett litet akvarium från grannen och köpte några firrar som simmar runt där. Foto på rackarna kommer.

Manne är såklart med på ett hörn också. Han har nyligen fått flytta tillbaka till sitt gamla stall och sin käresta Pralin. Det var som att de aldrig varit ifrån varandra. Det är personkemi det!

Däremot är inte jag någon flitig stallmänniska för tillfället och har inte varit sen november nån gång och det är den där dumma ljumsken som ställer till det. Har lite svårt att röra mig för mycket, och då har stalljobbet blivit lite för tungt helt enkelt. Men nu när han är tillbaka på gamla stället så blir det mer lättjobbat. Så kan lättare komma dit och få lukta lite på hästarna   

vinterbilder hemma