Melker och Freja är väldigt intressanta. Vi försöker få Lova att förstå innebörden med "klappa fint". Det är inte helt lätt faktiskt. Fungerar ibland, men oftast inte. Tror det är för att det lockar lite för mycket att dra tag i pälsen på dem. Båda två har ju rätt mycket att hugga tag i. Melker har hon lyckats följa efter (eller jaga om man nu kan kalla det så) nu några gånger för mycket, så han går inte gärna i närheten av henne längre. Freja är lite mer tillmötesgående. Hon hoppar upp på saker om det blir lite väl närgånget. Fast det är fortfarande så att hon går iväg om inte Per eller jag är med Lova.

Så när det väl blir till att klappa fint så är Lova en glad tjej! Och vi med. Och framförallt Melker och Freja..

klappa freja